Ja hörni. Ni kanske som jag, har blivit för jäkla less på samhällets alla oskrivna lagar & regler i att döma folk.
Till exempel som i det här med vänner. Vem bestämmer om jag ska umgås mest med tjejer eller killar? Vem har rätten att säga att tjejer ska ha mest tjejkompisar & tvärt om. Och det här med vem, och framför OM man är kär i någon eller inte, det är jag också ganska less på att bli dömd efter. Till exempel, jag har supermånga jättefina vänner , & 2 av mina närmsta är killar. Utefter vilka jag är kompis med, som alltså är de här två killarna, så har jag fått den fråga ställd till mig X antal gånger om jag är kär i någon av dom. Detta gör mig ganska frustrerad. För, tänk dig, att ända sen man kom över en viss ålder 8/9 kanske, så började man tänka att om en tjej är mycket med en kille så är hon alldeles säkert kär i honom & tvärt om. Ibland hade man inte ens tanken på att dom kanske bara är kompisar. Vilket ibland kan hänga med ända tills man blir ganska så mycket äldre. Nu är det ju så faktiskt, att detta inte stämmer in på alla, långt ifrån alla, för många av mina tjejkompisar har även dom killkompisar. Men det frustrerar mig ändå att man ska behöva få frågan ställd till sig "är du kär i honom? För jag tänkte att ni är så mycket. Ni skulle vara söta ihop." bara för att man "hänger med varandra" i skolan & skrattar mycket ihop. För tänk nu, har du som tjej någonsin fått frågan av någon annan om du är KÄR i någon av dina tjejkompisar för att du säger att du älskar henne? (Vilket vi tjejer säger väldigt ofta till varandra.) Det händer ju aldrig, det vet vi ju redan utan att ens behöva tänka efter. Varför, varför, varför, ska det då vara så mellan killar och tjejer, och deras vänskap? Varför ska man bli dömd av andra att man är kär i den personen för att man är bästis, eller bara kompis med honom/henne?
Åh, det får mig så arg egentligen...
Det var en sak till som jag ville ta upp, men med en liten annan inriktning:
Att bli dömd efter VEM man faktiskt är kär i & hur man kan bli dömd efter utseende.
Om vi skulle leka med tanken & säga att jag var skolans snyggaste tjej. Ni vet en sån där i filmer som alla killar visslar efter & dreglar över. Vi leker att jag är hon. Så finns det en kille som klassas som "nörd" av andra (vilket också är helt sjukt hut man bara kan bli dömd efter utseende) med runda glasögon & rutiga byxor med hängslen, ja ni vet? Tänk då, om jag skulle börja hänga med honom, och sen tillslut bli kär och ihop med honom. Skolans töntigaste kille, vad skulle hända då? Skulle jag bli av med populariteten? Eller skulle han bli poppis helt plötsligt för att han också får ögonen på sig för att jag får dom? Skulle jag bli dömd som nörd, eller skulle han bli dömd som populär? Allt detta är bara helt fel.
Jag är varken skolans snyggaste tjej eller kär i någon med riktiga byxor. Men tänk om det vore så. Det kanske till&med faktiskt ÄR så någonstans just nu, hur härligt vore inte det? Men en ska som faktisk är alldeles på riktigt, är att man dömmer folk alldeles för snabbt & oftast bara för utseendet. Man ger aldrig personen ens en chans att bevisa vem man är, innan du redan har bestämt dig för hur den ska vara. Det märks ju även ganska så ofta att man har fel om sin uppfattning om andra i VÄLDIGT MÅNGA fall. En person som man tycker ser mindre bra ut kanske har jordens finaste personlighet, & du går miste om en fin vän bara för att du dömde honom eller henne alldeles för snabbt, bara efter att ha sett utseendet. Eller så tycker du att någon är skitsnygg så blir du automatiskt vän med honom/henne men blir sen sårad för att du aldrig märkte hur dum han/hon var mot dig, för att du redan hade dömt honom/henne för att du tyckte att han/hon såg bra ut.
Det är riktigt svårt det här! Och jag ska absolut inte säga att jag är helt perfekt & aldrig dömmer någon, för det gör jag. Men jag tänkte att detta kanske kunde bli en tankeställare för både dig & för mig. Jag hoppas att du tog dig tiden att läsa det här, för att det är trots allt väldigt viktigt hur vi beter oss mot andra & faktiskt uppfattar personer. Jag hoppas att du tog det till dig & skriver en kommentar om du tycker att något jag skrev är fel. Jag kan gärna tänka mig att diskutera. Ta vara på varandra & döm inte för fort. Jag är faktiskt bara ett barn jag med. Jag gör misstag & jag dömmer för fort. Jag tänker ganska ofta på det här och hur jag kan bättra mig. Jag hoppas att du gör det också efter att du har läst det här. Ta hand om er. Tack för att du tog dig tid

Skälet till att jag var hos doktorn:

Extra bilder bara:

Hej på er!

Innan jag börjar ursäkta mig för att jag inte har bloggat på ett tag så vill jag bara säga att jag faktiskt HAR det! Men jag skrev på datorn, och precis när jag skulle lägga upp inlägget kopplade internet ifrån sig så att det bara försvann. Hela min bibel om vad jag hade gjort och hur kul det var på museet & hur fel allt blir i skolan när man missförstår P.g.a språket... Och det orkade jag inte skriva om, så då sket jag i det istället.
Nej jag kan ju berätta skälet till att jag inte har skrivit de senaste dagarna. Onsdag: match då min kompis även kom och kollade på, haha han frös nog skapligt... Efter matchen: MIGRÄN IGEN
Torsdag: hemma från skolan P.g.a spya kvällen innan (migränen) åt lunch på stan, kollade på film, pluggade
& idag var jag inte heller i skolan. Dock inte för någon som helst sjukdom IDAG, utan för att jag var hos doktorn hela skoldagen, & här kommer skälet till det:

Ja. Sen har jag vart på stan & ätitat med mamma & pappa + kollat på systemkamera & balklänning med pappa. Just det, det har jag inte berättat!
Igår så frågade min kompis mig om jag ville gå med honom på balen den 24 januari (jag svarade ja), men jag har INGEN BALKLÄNNING! Och jag vet knappt hur jag vill att den ska se ut, & det är knappt 2 veckor kvar & jag har panik & alla märker det & aaaaaaaaaah!
Ja. Sen så har jag inte gjort så mycket mer idag. Det är nog bäst att jag slutar skriva nu innan jag dör... Hade bra pusshej

[Bild]